Stora leverflundran (Fasciola hepatica) beskrevs som en infektion hos får första gången år 1379, idag finns den spridd över hela världen och orsakar stora ekonomiska förluster samt är ett betydande hot mot djurvälfärden. Parasiten kan angripa alla idisslare men även infektera andra djurslag såsom häst, gris och människa. För att leverflundrans olika förstadier ska kunna utvecklas krävs det en mellanvärd, i Europa är det främst den amfibiska dammsnäckan Lymnaea truncatula som förekommer. När de omogna flundrorna infekterat värddjuret ägnar de flera veckor åt att borra sig genom levern, när de sedan når gallgångarna har de utvecklats till mogna flundror och börjar producera ägg. Dess framfart i lever och gallgångar orsakar stora skador och blödningar, hur sjukdomsbilden ser ut beror på hur kraftig infektionen är. Enkätundersökningen är gjord i samarbete med Landsbygdsenheten vid Länsstyrelsen i Hallands län. Syftet med undersökningen var att få en bild av hur utbredd stora leverflundran är i Halland, vilka problem som upplevs, vilka åtgärder som gjorts samt hur behovet av rådgivning ser ut. Enkäten skickades ut till samtliga djurhållare som anmält att de har en produktionsplats med 10 får eller fler, antalet var 372 stycken.

Att stora projekt som t.ex. Öresundsbron, Globen eller tunneln genom Hallandsåsen har studerats i stor omfattning kan enkelt konstateras genom sökning av litteratur. Vidare förefaller stora projekt betraktas som en företeelse i dagens samhälle. Men, det verkar inte finnas några studier som strävar efter att skapa en helhetsbild i syfte att beskriva och förklara företeelsen stora projekt. Syftet med den här uppsatsen är att utveckla en teori om stora projekt.

Syftet med denna uppsats är att beskriva på vilket sätt och i vilken omfattning humankapital redovisas i stora svenska kunskapsföretags årsredovisningar, i jämförelse med övriga stora svenska företag. Studien syftar även till att beskriva hur den redovisade informationen harmoniserats över tiden..

Studiens syfte är att undersöka sex förskollärares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. Frågeställningarna är följande:Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?Vilka hinder och möjligheter ser förskollärarna med individualisering i stora barngrupper?Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollärare som arbetar i stora barngrupper, med barn i åldrarna tre till fem. Livsvärldsfenomenologin används som inspiration i studien.De faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att arbeta med individualisering är flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget är en faktor.

Arbetets syfte är att få en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin arbetssituation i stora barngrupper. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: ? Hur ser förskollärare på sitt arbete i stora barngrupper? ? Hur arbetar förskollärare för att skapa trygghet hos barn i stora barngrupper? Vi har med kvalitativ metod intervjuat tio förskollärare som arbetar i två olika kommuner i sydvästra Skåne. Våra informanter gav individuella och varierande svar angående sitt arbete i stora barngrupper. Empirin visade flertalet gemensamma teman som resulterade i en analys.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur de anställda upplever det psykologiska kontraktet i stora och små organisationer. Det psykologiska kontraktet är ett utbyte av löften och åtaganden mellan arbetsgivare och arbetstagare. Innehållet i det psykologiska kontraktet varierar utefter de behov och möjligheter som arbetstagaren och arbetsgivaren har. Vi har valt att titta på det psykologiska kontraktet i organisationer av olika storlek då många av de aspekter som är förknippade med det psykologiska kontraktet skiljer sig utefter de olika förutsättningar som stora och små organisationer har. Vår studie utförs på ett antal stora och små organisationer där vi genom enkätundersökning undersökt de anställdas upplevelse av det psykologiska kontraktet.

Enligt lag skall kommunala nämnder själva bedriva intern kontroll någon exakt definition av vad intern kontroll ges inte i lagen.I uppsatsen tar vi fasta på att det enligt en internationell modell som heter COSO behövs en fastställd plan för att man ska kunna utföra och följa upp kontrollen. Därför har vi studerat huruvida små och stora kommuner har en antagen intern kontrollplan.Metoden vi använt är datainsamling via e-post och i vissa delar ett efterföljande frågeformulär.Resultatet av undersökningen är att de kommuner som har en intern kontrollplan i stort kontrollerar samma saker oavsett om kommunerna är stora eller små. Det har också visat sig att andelen stora kommuner som har antagit en intern kontrollplan är betydligt högre jämfört med små kommuner. I slutsatsen har vi presenterat några delförklaringar till varför stora kommuner i större utsträckning har en internkontrollplan..

Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur barns lärande, trygghet, behov och fysisk miljö påverkas av stora barngrupper. Vi valde att använda oss av kvalitativ metod i form av ett ostrukturerat frågeformulär med öppna frågor. Enkäten vände sig till pedagoger på några förskolor i Eskilstuna, då vi ville ha pedagogernas tankar om barns lärande i stora barngrupper, eftersom de är aktiva i verksamheten. I resultatet så framkom det att barns lärande påverkas både positivt och negativt av stora barngrupper. Resultatet visade även att det är svårt att tillgodose alla barns behov, räcka till som pedagog för att alla barn ska vara trygga och att samlärandet är viktigt.

Ett av dagens stora problem i Stockholms tunnelbana är trängsel. Initiativet till projektet kommer från undertecknad då den upplevtträngsel som en av tunnelbanans stora framtida problem. En lång och spännande resa tog sin början..

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogers tankar om huruvida barn i behov av särskilt stöd påverkas av stora barngrupper i förskolan. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, alla med lång erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Förskollärarna arbetade även i stora barngrupper där det fanns barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna ansåg att stora barngrupper påverkade barn i behov av särskilt stöd. De intervjuade förskollärarna uttryckte svårigheter i att möta barnens olika behov och arbeta utifrån barnets förutsättningar i stora barngrupper.

..

Syftet med arbetet är att undersöka och diskutera Stora torg i Kristianstad och om hur man genom en omgestaltning av torget kan göra platsen mer tilltalande, attraktiv och levande..

Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn förskollärare och lärare i Sydafrika har på barngruppers storlek samt hur de anser att storleken på barngruppen kan påverka barn och elevers lärande. För att få farm ett resultat har intervjuer genomförts med fem pedagoger och en förskolechef som arbetar på förskolor och skolor i Sydafrika. Metoden som användes var en kvalitativ intervjumetod för att få reda på sydafrikanska pedagogers syn på stora barngrupper och lärande. Enligt resultatet är stora barngrupper något som ses som ett problem och det är de flesta intervjupersoner enade om. De påstår att de har för lite resurser, för lite utrymme och för lite med material till de stora barngrupperna.

Syftet med arbetet är att undersöka och diskutera Stora torg i Kristianstad och om hur man genom en omgestaltning av torget kan göra platsen mer tilltalande, attraktiv och levande..

I den här uppsatsen undersöks tillståndet för gamla och stora träd i stadens parker. Detta görs dels genom fokus på de Phytophthora-angripna bokarna i Pildammsparken i Malmö och dels genom referenser till andra urbana parkmiljöer, skogsmiljöer och landsbygd. Utifrån forskning, litteratur och Malmö Stads arbete kring gamla och stora parkträd belyses en rad av de hänsynstaganden som är viktiga att beakta för att tillvaron för de gamla och stora träden ska förstås. De hänsynstaganden som belyses i uppsatsen visar på en bred diskussion, där mänskliga, abiotiska och biotiska faktorer samverkar och skapar villkor och förutsättningar för de gamla och stora träden i stadens parker. Som en del av dessa hänsynstaganden belyser uppsatsen trädens värde utifrån pedagogiska, biologiska, arkitektoniska och minnesbärande faktorer.